Författare: åsah

Något som jag tycker är fantastiskt spännande är att hundar kan känna ett tidsperspektiv på alla dofter. Dom kan känna att ”här har det varit något för si och så länge sen” eller ”här är något just nu”. Det är ju något som vi inte alls är lika bra på, vi kan så klart med hjälp av ögonen hitta tecken på att någon varit där, med synliga spår och så vidare. Men det är långt så avancerat som hundens tidsuppfattning när det gäller vittring.

Allting som kommer i kontakt med syre börjar brytas ner. Det kan vi se på att järn rostar till exempel. Detsamma gäller för dofter, eftersom det också bara är molekyler, men molekyler vi inte kan se, utan bara lukta oss till. Är något fortfarande kvar på platsen (sök) så avger det hela tiden nya doftmolekyler, medan om något varit där tidigare så bryts lukten ner mer och mer tills den helt försvinner (spår). Vi vet ju att hundar kan ta imponerande gamla spår. Tänk vilken liten doftbild som måste finnas efter en vecka eller en månad? Det går inte att föreställa sig.

Visste ni att hunden kan riktningsbestämma ett spår på bara 5 steg? (Källa: SWDI) Det betyder alltså att den kan känna tidsskillnad på bara några sekunder. Det är klart att för överlevnadens skull så är det ju viktigt att kunna veta i vilken riktning middagen har gått, annars svälter man. Jag förstår varför hunden samarbetat med hunden så pass länge som det nu uppdagats. Vi kompletterar varandra väldigt bra med våra olika sinnen.

Det här med tidsperspektiv är något som jag inte reflekterade så mycket över när det gäller söket, förrän jag gick kursen på ”School of Canine Science”. Det är något som vi alla som spårat med våra hundar är medvetna om, vi använder ju ”liggtid” där vi medvetet låter spåret få åldras i en viss tid. Då kan vi också träna in mellan vilket spann vi vill att hunden ska ta spåren. Men varför har jag inte tänkt så mycket på detta när det gäller söket? Jo, för jag trodde det handlade om koncentration, det vill säga att biten ju är kvar, så då har den en större koncentration av doftmolekyler, och det stämmer ju också såklart. När jag började tänka på hur man kan träna hunden att bara markera där det faktiskt finns kong, inte där det är spår av kong, så känner jag att jag fick en mycket säkrare hund.

Det som var intressant med detta var ju att jag inte tränat på detta sätt tidigare, det vill säga, inte lärt in något tidsperspektiv (trodde jag). Men när jag sedan började med på att bara markera bitar som är på plats, så märkte jag att hon markerade doftspår upp till några minuter gamla. Så jag hade visst lärt in ett tidsperspektiv, bara utan att vara medveten om det. Jag har nu tränat om det så att hon inte ska markera annat än helt färsk vittring (dvs, kongbiten själv). Problemet för Karma är att hon, när hon blir frustrerad, kan återgå till att markera ”gamla gömmor”. Men det blir ju också en hjälp att se när hon inte förstår vad jag vill. Allt har för- och nackdelar.

Hur länge tar det att gå 5 steg? På så lång tid kan hunden känna skillnad på doften, så det är också vad jag accepterar under träningen. Nackdelen med denna träning är dock att väldigt liten doftbild (mikrobitar) verkar ha väldigt lika lukt och därför blir det möjligtvis svårare att känna skillnad på mikrobitar och ingen kong alls. Iallafall när vi tar bort en bit och sedan kör igen inom 1 minut (så som övningen ser ut för inlärning av detta). En fördel med detta sätt är också att det blir lätt att träna fler pass på samma ställe, och man behöver inte vara riktigt lika noga med om man råkar ta med en kong nånstans. Dock gäller det att vara försiktig om du jobbar inför tjänst, för detta kan som sagt ha lite negativa effekter på extremt små mängder ämne, så hör med din utbildare om det kan påverka ert arbete negativt. Inför tävling är det dock inga problem alls!

Detta är något jag nu mer lär ut på mina kurser, och det är en väldigt rolig övning som verkligen visar hur fantastisk hunden är!

Sen kan vi prata om tidsperspektiv ur en annan synvinkel också. När vi jobbar med Kong i Specialsöket så försöker vi skapa en så ren doftbild som är möjligt, men som ni förstår så blir den aldrig riktigt ren så länge vi har varit i närheten av den. Om vi väntar under en längre tid (kanske en månad) innan vi söker igenom det tänkta området, så kommer du märka om hunden verkligen förstår vilken doftbild den söker efter. Som vi oftast tränar tror jag dom förstår: Människas lukt + Konglukt är det vi letar efter. När jag provade att söka på väldigt gamla gömmor så upptäckte jag att Karma blev osäker, så då började jag om och markera hittandet av ämnet, utan markering till att börja med. Nu har hon också den doftbilden i hjärnan. Det här var spännande på en tävling som jag var på där Karma hittade en bit som legat i kanske 1 år (när det gäller anordningen av banan är det lätt hänt att man missar en liten Kongbit som varit där så länge, men jag råkade i detta fall se biten när hon markerade).

Här nedanför finns en film på vår träning nyligen. Det är en hel del saker jag upptäckt att jag glömt träna på! Denna video har ingenting bortklippt, utan jag har bara lagt ett förtydligande över var gömmorna ligger.

Planering:

Vad ska jag träna på?

• Att träna på att hitta i behållare utan att försöka gräva sig fram till källan.
• Att träna på att markera där doften sprids ut genom tex. springor
• Träna på ”fortsätt jobba”.
• Att träna på tidsperspektiv genom att göra två sök efter varann där jag byter plats på gömmorna.

Hur ska jag göra detta?

• Klicka snabbt vid minsta markering, och om jag märker svårigheter klickar jag direkt hon är i närheten av området där doftbilden är som störst (Jag kan ju inte veta, men jag gissar att det kommer ut mer molekyler i springor och håligheter).
• Säga ”fortsätt” när hon markerat en gömma, och även om hon återgår till en gömma hon redan tagit. Om det blir för svårt så säger jag ”fortsätt” och visar på någon annanstans (dock utan avbrott för omstart).

Utvärdering:

Pass 1

• Ser att jag kanske för ofta visar på där det finns gömmor efter ”fortsätt-hjälpen”, kan det påverka?
• Jag måste träna på att ha leksaker i lådor eller andra ställen. Hon vill fiska upp en fleecefläta. Jag kollar dock alltid så det inte finns någon kongbit där hon visar (detta var ju dock ingen markering, men ändå). Har ju hänt att jag glömt en nånstans.

Pass 2

• Valde lägga en i golvet så hon inte ska lära sig att bara söka av behållarna
• Hon markerar en gammal gömma. Skulle jag kanske ignorerat som jag gör när jag tränar ”tidsperspektiv”? Kändes oavsett inte helt rätt hur jag reagerade där.
• På plåtskåpet hade jag bestämt att klicka ganska snabbt eftersom det kändes som en ganska tät öppning och hon hade problem med det i förra passet. Jag tänkte den nog kunde va svår.
• Hon klarar inte att hitta och markera i en skokartong (what?). Så där måste jag ha slarvat med träningen. Dags att ta tag i det nu då.
• Valde att kalla in istället för att ”tvinga” henne att hitta eller hjälpa henne. Då tänkte jag att jag undviker frustration och felbeteenden som krafs och förstörelse.

Som ni ser på videon så finns det massa saker att jobba med! Jag skäms inte för att det inte alltid går som jag har tänkt, utan jag upptäcker nya saker som jag behöver träna på (och i specialsök är det ju alltid något!!).

Att filma, diskutera, utvärdera och planera nästa pass är viktigt när vi tränar hund, oavsett hur vi gör det.

Det enda vi kan skylla på när något går fel är ”Jag har tränat för lite på detta”!